Juridiskt

Utdrag ut domarna
Lagen om insamlingsstiftelser





UTDRAG UR DOMARNA

UTDRAG UR TINGSRÄTTENS DOM

Södra Roslags Tingsrätt.
Mål nr B 3890-01

Parter
(Antal tilltalade:2)

Åklagare
Vice chefsåklagare Johan Frigell

Målsägande
1. Liz Nordell Johansson
2. Ronny Nordell
3. Thérèse Kjellson
4. Adam Nordell
5. Sophie Nordell
6. Anna Nordell

Målsägarbiträde 1-6
Advokaten Anne-Charlotte Westlund

7. Dödsboet efter Melissa Nordell
Ytterligare 10 st målsägande finnes för andra ytterligare brott.

Tilltalad
Monster TM (Personuppgiftslagen – PUL- tillåter inte publicering av personnamn)

Offentlig försvarare
Advokaten Tomas Nilsson

DOMSLUT
Begångna brott: Mord, Stöld, Bedrägeri.
Påföljd mm
Fängelse livstid

Tilltalad
Monster MS

Offentlig försvarare

Advokaten Anders Samuelsson

DOMSLUT
Begångna brott
Brott mot griftefriden
Skyddande av brottsling
Påföljd mm
Fängelse två år

YRKANDEN MM
Åklagaren har yrkat ansvar å TM och MS enligt följande åtalspunkter.

1. Mord TM
TM har kvällen eller natten mot den 10 november 2001 i en fastighet i Åkersberga uppsåtligen berövat Melissa Nordell livet genom att utöva våld mot hennes huvud, hals och kropp

2-4 Medhjälp till mord alternativt medhjälp till förberedelse till mord, brott mot griftefriden och skyddande av brottsling, grovt brott (MS).
MS har, gemensamt och i samförstånd med TM genom besök på olika platser för att utse lämplig plats för att göra sig av med Melissas kropp. MS har även främjat mordet med råd och dåd.

DOMSKÄL
Den 11 november 2001 anmälde Melissas mamma till polisen att Melissa var försvunnen.
På eftermiddagen samma dag anmäldes till polisen att en kvinnokropp låg i vattnet nedanför Björkviks brygga på Ingarö.
Kroppen var inlindad i ett nät och omlindat med kättingar som var fastnajade i nätet. Kroppen bärgades och fördes till rättsläkarstationen i Solna där obduktion genomfördes av underläkare Caroline Olsson-Mortlock.
Dödsorsak kvävning. Skadorna på Melissas armar och händer tyder på att hon kämpat emot och gjort motstånd.
En elpistol har använts för att bedöva Melissa.
Enligt åklagaren var mordet noga planerat. Åklagaren har till utveckling av sin talan med hänvisning till förundersökningsmaterialet i allt väsentligt anvört: Sedan början av år 2000 hade Melissa Norell och TM ett förhållande och bodde tillsammans. Efter sommaren förra året bestämde sig Melissa för att göra sig fri. Hon flyttade till ett eget boende i ett förhyrt hus i Åkersberga. Därmed var förhållandet slut. TM som var mycket svartsjuk ville inte släppa henne. När TM på senhösten insåg att han tappat kontrollen över Melissa och insåg att han inte skulle kunna få henne tillbaka började TM planera att beröva henne livet. Bl.a. annat kontaktade han sin systerson S för att få hjälp med att hitta en lämplig plats att göra sig av med Melissa. S erbjöds också en summa pengar som tack för hjälpen. 10.000 kronor.
Efter att ha skilts från S åkte TM till sin bostad för att hämta Melissas hund som han varit hundvakt åt, sedan körde vidare för att hämta Melissa på hennes arbetsplats.
(-Detta är mycket märkligt eftersom Melissa bestämt träff med en väninna till kl. 19,00 samma kväll.- vår anm.)
Melissa åkte med TM till Åkersberga, frivilligt eller under hot. Där lämnades hunden av i huset och Melissa och TM åt middag på en restaurang i Åkersberga. (-Vid detta laget har Melissa naturligtvis gett upp chansen att kunna träffa sin väninna.-vår anm.)
Väl tillbaka i huset utförde TM det fasansfulla dådet. Melissa kvävdes till döds.
TM började därefter att grundligt städa för att sopa igen alla spår av mordet. Han försökte få det att se ut som om Melissa åkt från huset för att träffa någon och kanske vara borta under natten. På så sätt skulle försvinnandet inte direkt kopplas ihop med TM. TM har också under förhör sagt att Melissa skulle träffa en fotograf på lördagen och denne fotograf skulle kunna vara den som senast såg henne i livet. Allt enligt TM. Detta var dock inte någon linje som polisen gick på. TM var odiskutabelt misstänkt från allra första början.
Tidigt nästa morgon arrangerade TM ett fel på sin bil och fick på så sätt en hyrbil på försäkringen. Den bilen användes när han transporterade Melissa. Han åkte alltså tidigt på lördagen till huset och hämtade Melissas kropp, åkte sedan till MS och gemensamt åkte de ut till Björkviks brygga där de sänkte Melissas kropp i havet. Hon hittades ung. ett dygn senare på tre meters djup alldeles invid bryggan inlindad i nät och kedjor.
TM har senare under dagen åkt runt på olika platser för att göra sig av med Melissas personliga tillhörigheter såsom mobiltelefon, smycken, sminkväska, pass och plånbok. Elpistolen som använts vid mordet slängdes också vid detta tillfälle.

I tingsrättens dom, som består av 37 sidor återges härefter förhör med Melissas mamma, syster, väninna med flera.







UTDRAG UR HOVRÄTTENS DOM
Svea Hovrätt
Mål nr B4699-02

Klagande: TM

Hovrättens domslut:
Vad som med anledning av åtalet för mord förekommit i hovrätten ger inte hovrätten skäl att göra någon annan bedömning än den tingsrätten gjort.
En mängd omständigheter talar emot TM:S påstående om att Melissas död var en olyckshändelse. Såväl åtgärder TM vidtagit dagen före hennes död som hans agerande därefter talar med styrka mot att det skulle vara fråga om en olyckshändelse. Hovrätten finner det alltså styrkt att TM uppsåtligen har berövat Melissa livet. Han skall alltså dömas för mord.

Klagande: Vice chefsåklagare Johan Frigell

Motpart: MS
Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt:
MS döms för medhjälp till mord till fängelse i 6 år.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
TM har här tillagt att det stod klart för MS redan vid lunchtid fredagen den 9 november 2001 att det ”handlade om Melissa” när de var ute och rekognoserade bl.a.. på Värmdölandet och besökte byggvaruhus.
Eftersom mordet faktiskt genomfördes torde ett ansvar för endast medhjälp till förberedelse till mord inte ens objektivt kunna komma i fråga.
MS var fullt på det klara med vad som avsågs. Han är således överbevisad om att ha haft uppsåt till sina medverkansgärningar. Han kan därför inte undgå ansvar för medhjälp till mord.

Kopia på både tingsrättens och hovrättens domar kan beställas från oss genom pg 90 1981-1. Priset är 275:-
Märk talongen: Domar. Pengarna går oavkortat till Melissas Minnesfond efter avdrag för kopie- och portokostnader.







DETTA SÄGER LAGTEXTEN ENLIGT 1994:1220 OM INSAMLINGSSTIFTELSER

11 kap Insamlingsstiftelser.

1 § En insamlingsstiftelse bildas genom att
1. En eller flera stiftare förordnar att pengar som inflyter efter upprop av dem, skall som en
själv förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och
2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet
Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och vara undertecknat av stiftaren eller stiftarna

1 kap. Inledande bestämmelser.

4 § En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.
För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar.

5 §
Om en stiftelse äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar , är stiftelsen moderstiftelse och den andra juridiska personen dotterföretag. Äger att dotterföretag eller äger moderstiftelse och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans så många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, är även den sistnämnda juridiska personen dotterföretag till moderstiftelsen.
Om en stiftelse i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande del i resultatet av dess verksamhet, är stiftelsen moderstiftelse och den juridiska personen dotterföretag.
Moderstiftelsen och dotterföretaget utgör tillsamman en koncern.

6 §
En stiftelse skall ha ett namn. Namnet skall innehålla ordet stiftelse.
Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord.
Bestämmelse om stiftelse firma finns i 8 kap.

8 § I 9 kap . finns bestämmelser om att stiftelser står under tillsyn av en tillsynsmyndighet. I 10 kap. Finns bestämmelser om att vissa stiftelser skall vara registrerade i ett stiftelseregister.

2 kap. Förvaltning

Allmänt om förvaltning


Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i denna lag.

2 § Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet gör av en ellr flera fysiska personer, föreligger egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande sv juridisk person, föreligger anknuten förvaltning.
Den eller de fysiska person som åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen. Vid ett sådant omhändertagande av egendom som avses 1 1 kap, 2 § andra stycket får stiftelsen företrädas av någon som skall ingå i styrelsen.
Den juridiska person som åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är förvaltare för stiftelsen.
Om staten har gjort ett sådant åtagande, är det i stället den myndighet som har gjort åtagandet för statens räkning som är förvaltare.

3 § Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs.
Första stycket medför inte ansvar för styrelsen eller förvaltaren för åtgärder som i enlighet med stiftelseförordnandet vidtagits av någon annan än styrelsen i fråga om att utse eller entlediga ledamöter eller ordförande i styrelsen eller någon annan än styrelsen eller förvaltaren i fråga om att utse eller entlediga revisor i stiftelsen eller att bestämma arvode åt styrelsen, förvaltaren eller revisorn.
Inte heller medför först stycket ansvar för styrelsen eller förvaltaren för innehållet i en revisors uppdrag till den del det finns föreskrifter om detta i stiftelseförordnandet.

4 § I den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad svarar stiftelsen eller förvaltaren för att förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt.

5 § En stiftelse får placera förmögenhet gemensamt med andra stiftelser, om inte annat följer av stiftelseförordnandet.

6 § En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån
1. stiftaren eller förvaltaren,
2. den som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 16 eller 23 § eller företräder
förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag, den som är bolagsman i bolaget.
3. Den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföretag till stiftelsen
eller, om företaget är ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget.
4. Den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person
som avser i 1-3,
5. Den som är besvågrad med en person som avses i 1-3 i rätt upp- eller nedstigande led eller så
att den ene är eller har varit gift med den andres syskon, eller
6. en juridisk person vars verksamhet någon som avses i 1-5 har ett bestämmande inflytande.
Vad som sägs i första stycket 4 och 5 skall även avse den som på grund av samboförhållande på
liknande sätt är närstående till en person som avses i första stycket 1-3. Första stycket 2-5 och
andra stycket gäller inte vid utlåning till någon som omfattas av dessa bestämmelser om stiftelsen
skall främja sitt syfte genom att lämna penninglån till eller ställa säkerhet för enskilda personer och
låntagaren tillhör den personkrets som skall gynnas. Bestämmelsen i första stycket 6 gäller inte om
gäldenären är ett dotterföretag till stiftelsen.

Egen förvaltning


9 § Styrelsen skall utse och enteldiga ledamöter om inte annat föjer av stiftelseförordnandet.
Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upphör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om denne inte kan nås, hos styrelsen.
Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.

10 § Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Den som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7§ föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.

11 § Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen skall sammankallas om en styrelseledamot begär det.
Ordföranden skall väljas av styrelsen. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.
Bestämmelserna i andra stycket gäller endast om inte annat följe av stiftelseförordnandet.

12 § Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. Om det i stiftelseförordnandet föreskrivs att fler ledamöter måste vara närvarande, gäller i stället det.
Om inte stiftelseförordnandet föreskrivs att fler styrelseledamöter måste vara närvarande , gäller i stället det. Om inte stiftelseförordnandet föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening som mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

13 § Över styrelsens beslut skall protokoll föras.

14 § En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot stiftelsens. Med avtal jämställs annan rättshandling samt rättegång eller annan talan.
Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i styrelsens ställe.

15 § En styrelseledamot har rätt till skäligt arvode. Beslut om arvode får fattas av styrelsen.
Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförordnandet.16 § Styrelsen företräder stiftelsen och tecknat dess namn och firma.
Styrelsen för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmelserna i 14 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndigande även om han inte är styrelseledamot.
Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. Föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.
En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av den styrelse som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 9 § gäller dock under konkursen.

17 § Om styrelsen eller någon annan företrädare för stiftelsen har företagit en rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

18 § Om det finns suppleanter för styrelseledamöterna, tillämpas bestämmelserna i denna lag om styrelseledamöter också suppleanterna.

Anknuten förvaltning

19 § Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som utsett honom. Om denne kan nås.
Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte heller vara förvaltare.

20 § Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen skall det föras protokoll.

21 § Förvaltaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och stiftelsen. Förvaltaren får inte heller handlägga frågor om avtal mellan honom och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.
Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.
Är förvaltaren enligt första stycket förhindrat att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på förvaltaren begäran förodna en god man att företräda stiftelsen i förvaltarens ställe.

22 § Förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår. Beslut om arvode får fattas av förvaltaren.
Första stycket gäller endast om inte annat föreskrivits i stiftelseförordnandet.

23 § Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.
Förvaltaren för en stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret kan bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Förvaltaren kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmelserna i 21 § gäller i fråga om den som har ett sådant bemyndigande även om han inte är företrädare för förvaltaren.
Den som underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.
En stiftelse som försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av den förvaltare som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 19 § gäller dock under konkursen.

24 § Har förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen företagit en rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

3 kap. Bokföring och årsredovisning m.m.

Bokföring

4 § Bokföringsskyldigheten enligt denna lag skall fullgöras enligt bestämmelserna i bokföringslagen(1976:125) och med iakttagande av följande:
1. Bokföringsskyldigheten omfattar all verksamhet som stiftelsen utövar.
2. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses
förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten he en med den
andra stiftelsen gemensam löpande bokföring.
3. En stiftelse som upphör att vara bokföringsskyldig enligt 1 § skall i årsbokslutet ange
värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Årsredovisning m.m.

7 § En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt denna lag skall upprätta årsredovisning. Om stiftelsen vid räkenskapsårets utgång är moderstiftelse och antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio, skall stiftelsen även upprätta koncernredovisning.
Årsredovisningen består av den resultaträkning och balansräkning som har tagits in i årsbokslutet samt av en förvaltningsberättelse med uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.

8 § En stiftelse som har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret eller som är moderstiftelse vid räkenskapsårets utgång skall vid upprättande av årsredovisningen tillämpa god redovisningssed och lämna uppgifter och upplysningar av det innehåll som anges i 2 kap. 6-8__ lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Om det finns synnerliga skäl får tillsynsmyndigheten medge att bruttoomsättningen inte anges i årsredovisningens resultaträkning.
En stiftelse som skall upprätta koncernredovisning skall vid upprättandet av årsredovisningen iaktta även 3 kap. 2 § andra stycket, 3 och 4 §§ samt 8 § andra meningen lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m i vissa företag och vid upprättandet av koncernredovisningen 3 kap.5 och 7 §§ samt 9 § första stycket samma lag.

11 § En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag skall senast sex månader efter räkenskapsårets utgång sända en kopia av revisionsberättelsen och av den av revisorn påtecknade årsredovisningen till tillsynsmyndigheten. Om stiftelsen är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt denna lag, gäller vad nu sagts även i frågan om koncernredovisningsberättelsen och den av revisorn påtecknade koncernredovisningen.

4 kap. Revision

1 §
En stiftelse skall ha minst en revisor.
Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revisorn i en stiftelse med egen förvaltning av styrelsen.

2 §
Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, får en stiftelse ha en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisorer tillämpas också på revisorssuppleanterna.

3 §
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.
Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelserna om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer.
Bestämmelserna i 6 § i detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige.
Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer utses, om det kan ske. Lag 1995:540.

4 § Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag.
Stiftelsen skall ha auktoriserad revisor om stiftelsens tillgångar eller, om stiftelsen är moderstiftelse, koncernens tillgångar, värderade med tillämpning av 3 kap. 6 § vid utgången av de två senaste räkenskapsåren haft en tillgång överstigande ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid utgången av respektive räkenskapsår.
Minst en revisor skall vara auktoriserad också om stiftelsen eller koncernen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall som avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad. Sådana beslut meddelas för högst fem år i följd.

9 kap. Tillsyn m.m.

Inledande bestämmelser


1 § Tillsynsmyndigheten för en stiftelse ämed egen förvaltning är länsstyrelsen i det län där stifteösen har sitt säte eller , m säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en annan myndighet än som följer i första stycket skall vara tillsynsmyndighet för en stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår i 10 §.

Tillsynens innebörd m.m

3 §
Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att stiftelsens förvaltning eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller att en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag.
Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysning.

10 kap. Registrering

Allmänna bestämmelser

1 §
En stiftelse skall vara registrerad om
1. den är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag, eller
2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrifterna att
den skall vara registrerad. Registreringsmyndigheten för en stiftelse är den länsstyrelse
som med tillämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara
tillsynsmyndighet för styrelsen.

2 § Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller förvaltare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret
1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att stiftelsen bildades
2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blivit bokföringsskyldig enligt denna lag.

Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgifter om stiftelsens postadress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, personnummer, bostadsadress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, organisationsnummer, postadress och telefon. Vid egen förvaltning skall den vidare innehålla uppgifter om den ort där där styrelsen har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas.
Till anmälan skall det fogas en kopia på stiftelseförordnandet, om det är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt kap.2 7§ fattas beslut om namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.
Särskilda bestämmelser för stiftelser som avser att utöva eller som utövar näringsverksamhet.

6 § Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet skall styrelsen eller förvaltaren lämna uppgifter för registrering i stiftelseregistret om
1. den firma under vilken näringsverksamheten skall bedrivas, och
2. näringsverksamhetens art.
Om stiftelsen inte tidigare är registrerad i stiftelseregistret, skall stiftelsen även fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 2 § innan den börjar utöva näringsverksamheten.
Stiftelsen får registreras även i stiftelseregistret för annat län, om verksamheten är avsedd att utövas där.